Årsta gård med omgivningar
Årsta gård
Denna avdelning handlar om Årsta gård och främst dess ägarinna Märta Helena Reenstjerna, även kallad Årstafrun.
Årstafrun skrev dagbok från 1793 till 1838 - alltså i 45 år. I hennes "journaler" får vi en unik inblick i livet i Stockholm under denna tid.
Jag är lycklig ägare till de dagbokssamlingar- tre tjocka böcker - som gavs ut av Nordiska museet på 40-talet. Jag har fått tillstånd av museet att använda de bilder som finns i dessa böcker - på kabisa.se
Trots detta omfångsrika material är det ändå bara 20% av Märtas hela dagbok. Originalet finns på Nordiska museet och är tilgängligt för forskning.
Carl Michael Bellman var en flitig gäst på Årsta gård men han dog två år efter det att Märta hade börjat skriva sin dagbok. Märta var en av de sista som besökte honom. Han bodde utfattig i ett kyffe på Kungsholmen
De flesta känner nog till Lars Widdings böcker om Årstafrun och i dagarna har det kommit ut en bok skriven av Kristina Eriksson Ekero. Hon skriver främst om sådant som inte finns med i Årstaböckerna från 40-talet.
Hon framhåller bl.a. att Årstaböckerna censurerades en smula, t.ex. när det gällde utomäktenskapliga barn.
Vad Kristina Eriksson Ekero och andra tycker är märkligt är att Årstafrun aldrig blivit föremål för en akademisk avhandling. Jag har svaret: Hon var kvinna. Hade hon varit man hade hon uppmärksammats i mycket högre grad.
Årsta gård sedd nerifrån Årstaviken
Här kommer du att få följa med ett stycke bakåt i tiden.
Kung Gustav III dör 1792. Tre år före Bellman.
Kung efter Gustav III är Gustav den IV Adolf, en illa omtyckt regent som avsätts och landsförvisas 1809.
Han kom att resten av sitt liv leva i mellaneuropa under namnet Överste Gustavsson (han var ju faktiskt son till Gustav III).
1809 blir Karl XIII kung. Han avlider 1818 då Bernadottes epok börjar.
En bro över bäckravinen
Utsikt från Årsta gård
Årsta gård en frostig dag på 1960-talet